Det är såna saker jag gör
De har roligt åt min stil när jag sitter. Men jag sitter bra såhär, det är bekvämt och jag kan se vad de gör både uppe och nere. På samma gång.
De små dödskallarna föreställer farsans manschettknappar. Den till vänster något tillplattad. Jag tycker det är snyggare så. Ser mer designat ut liksom.
Nya mål
Nu är jag anmäld till en lydnadskurs och en utställning i september. Igår käkade jag upp en kudde.
Tjabba
Lugna gatan
Jag kan inte få nog av att jaga fjärilar. Det är så kul. Igår följde jag efter fjärilen ända upp i fönstret. Vattenkannan flög i golvet och med den allt vatten som var i. Morsan torkade och jag kunde till slut fånga min fjäril.
Annars händer inte mycket här, förutom träning då. Det har varit galet varmt här. Åskan har dundrat lite runtomkring men aldrig hos oss.
Några nya turer till grannarna har jag inte heller kunnat ta för morsan och farsan vakar över mig som hökar. Men jag har lärt mig att stå o hoppa på studsmattan. Alltid något.
Den som väntar på något gott
Det tog ett tag, men nu är det äntligen här, resultatet från min klass, tikar 12-18 månader på SSM. 52 anmälda och 39 deltagande i klassen.
SG 1. Holevikens Nikki (vann sin klass på SSM förra året, flyter fram i ringen)
SG 2. Ebafarmens Indi
SG 3. Beathalandet Melody (jag)
SG 4. Cantanias Olly (samma tik som vann över mig på kanoncupen i Hagatorp i juni)
SG 5. Beathalandet Nelly (min tjusiga kennelkompis som är efter min snälla mormor)
SG 6. Pinjadalens Kalla
SG 7. Ingodds Wallis
SG 8. Scharmarks Quanja
SG 9. Karats Ulki
SG 10. Perlevikens Kiira
SG 11. Nordblicks Indy
SG 12. Kiamis Romina
SG 13. Nany v. Haus Galli
SG 14. Schärotts Önska
SG 15. Beathalandet Nenna (min gulliga kennelkompis)
SG 1. Holevikens Nikki (vann sin klass på SSM förra året, flyter fram i ringen)
SG 2. Ebafarmens Indi
SG 3. Beathalandet Melody (jag)
SG 4. Cantanias Olly (samma tik som vann över mig på kanoncupen i Hagatorp i juni)
SG 5. Beathalandet Nelly (min tjusiga kennelkompis som är efter min snälla mormor)
SG 6. Pinjadalens Kalla
SG 7. Ingodds Wallis
SG 8. Scharmarks Quanja
SG 9. Karats Ulki
SG 10. Perlevikens Kiira
SG 11. Nordblicks Indy
SG 12. Kiamis Romina
SG 13. Nany v. Haus Galli
SG 14. Schärotts Önska
SG 15. Beathalandet Nenna (min gulliga kennelkompis)
Löpartur
Det var väl dumt av mig att säga att jag var rastlös. Nu är jag inte rastlös längre. 12 km löpning i kuperat spår blev det.
Slut på vilan
På förra bilden står jag på pallen med morsan och farsan och Peter, min handler och uppfödare. Vi ser lite obekväma ut med situationen, men vi är väldigt stolta. Till och med farsan tyckte det var kul att springa runt och ropa. Han coachade morsan och peppade henne att springa på.
De senaste dagarna har jag fått vila och softa i sängen och soffan som vanligt. Riktigt skönt har det varit. I måndags gick jag inte upp förrän klockan tolv. Morsan var uppe klockan åtta men det struntade jag i. Jag låg kvar i sängen. Ända tills farsan gick upp, då hängde jag på.
Men nu är det slut på vilan. Löpning, lydnad och spår står på schemat som tur är, för nu börjar jag allt bli lite rastlös.
De senaste dagarna har jag fått vila och softa i sängen och soffan som vanligt. Riktigt skönt har det varit. I måndags gick jag inte upp förrän klockan tolv. Morsan var uppe klockan åtta men det struntade jag i. Jag låg kvar i sängen. Ända tills farsan gick upp, då hängde jag på.
Men nu är det slut på vilan. Löpning, lydnad och spår står på schemat som tur är, för nu börjar jag allt bli lite rastlös.
På pallen
Nya utställningsäventyr, SSM 2008
Tisdag, onsdag, torsdag och fredag har jag bara fått vila. I tisdags gick vi visserligen omkring på Djurgården i timmar men det räknar inte morsan som träning. Jag har inte ens busat med Janne fastän vi bott där hela helgen.
Nej, sa morsan bestämt, inget Janne-slem i Mels päls nu. Hon tyckte att vi kunde hålla oss tills efter utställningen.
I lördags morse kl 06.20 drog vi iväg till utställnigen för enskild bedömning som det hette. Morsan snyggade till mig innan jag fick nöjet att visa upp mig för domaren. Det tog nån timme eller två och sen var vi hemma igen. Men jag fick inte leka med Janne nu heller för vi skulle dit nästa dag igen.
Och idag var det full fart. Eftersom jag precis börjat fälla satte morsan fart och borstade ur mig ordentligt men sen sprang hon iväg på toa precis innan det var min tur, hon trodde hon skulle hinna den sista touchen och piffa färdigt mig när hon kom tillbaka men det skötte Lottie om under tiden.
Jag belv utropad trea och morsan fick springa allt vad hon orkade. Men farsan var på hugget han också så han sprang och ropade på mig han med. Min fina kennelkompis Nelly kom på femte plats. Allt som allt tror jag det var 40 deltagande tikar och alla var superfina. Hon som vann hette Holevikens Nikki, hon vann även förra året när jag var med.
Morsan verkade mest stolt över domarens kommentarer om mina fina muskler. Han sa att man skulle passa på att titta extra noga på mig för det var inte ofta man såg en så välmusklad tik. Å morsan mös och hummade och såg sådär oförskämt nöjd ut som bara hon kan.
Nej, sa morsan bestämt, inget Janne-slem i Mels päls nu. Hon tyckte att vi kunde hålla oss tills efter utställningen.
I lördags morse kl 06.20 drog vi iväg till utställnigen för enskild bedömning som det hette. Morsan snyggade till mig innan jag fick nöjet att visa upp mig för domaren. Det tog nån timme eller två och sen var vi hemma igen. Men jag fick inte leka med Janne nu heller för vi skulle dit nästa dag igen.
Och idag var det full fart. Eftersom jag precis börjat fälla satte morsan fart och borstade ur mig ordentligt men sen sprang hon iväg på toa precis innan det var min tur, hon trodde hon skulle hinna den sista touchen och piffa färdigt mig när hon kom tillbaka men det skötte Lottie om under tiden.
Jag belv utropad trea och morsan fick springa allt vad hon orkade. Men farsan var på hugget han också så han sprang och ropade på mig han med. Min fina kennelkompis Nelly kom på femte plats. Allt som allt tror jag det var 40 deltagande tikar och alla var superfina. Hon som vann hette Holevikens Nikki, hon vann även förra året när jag var med.
Morsan verkade mest stolt över domarens kommentarer om mina fina muskler. Han sa att man skulle passa på att titta extra noga på mig för det var inte ofta man såg en så välmusklad tik. Å morsan mös och hummade och såg sådär oförskämt nöjd ut som bara hon kan.
Semestertider
Här är det semester. Morsan är inne på sin tredje vecka. Vi har flyttat ut på landet vilket innebär att jag har en gigantisk skogstomt att springa på. Men det finns inget staket så jag kan gå runt på större områden än så. Häromveckan var jag inne hos den ena grannen och hälsade på.
Och i förrgår vandrade jag ner till de andra grannarna för de har katter. Men det var inte populärt alls. Damen kom upp till morsan och farsan på stört och var väldigt upprörd "man har ju hört om hundar som äter katter" sa hon. Morsan o farsan kunde knappt hålla sig för skratt men bedyrade att de skulle hålla mig under uppsikt tills ett staket kommer upp.
Men grannen gav sig inte. "Hur gör ni då, håller ni henne kopplad tills staketet är uppe?" Nej, ja, alltså... nej det kommer vi inte göra men vi får helt enkelt vara mer uppmärksamma, sa morsan. Grannen gav sig ändå inte o morsan lackade till o undrade om hon kunde garantera att katterna inte skulle springa på vår tomt.
Det tyckte grannen var en helt annan sak. Katter får ju röra sig som de vill. Men här håller de andra hundägarna sina hundar kopplade. Nu började det nästan ryka ur morsans öron. Men hon svarade lugnt att jag också är kopplad när de är ute o rastar mig.
Bortsett från den tjuriga grannen är det hur soft som helst här. Morsan och jag har varit ute och sprungit på morgnarna och på kvällarna har vi spårat. Soligt och varmt har vi haft det så igår fick jag till och med ta mig en simtur i sjön. Och idag kommer kusin Janne på besök.
Och i förrgår vandrade jag ner till de andra grannarna för de har katter. Men det var inte populärt alls. Damen kom upp till morsan och farsan på stört och var väldigt upprörd "man har ju hört om hundar som äter katter" sa hon. Morsan o farsan kunde knappt hålla sig för skratt men bedyrade att de skulle hålla mig under uppsikt tills ett staket kommer upp.
Men grannen gav sig inte. "Hur gör ni då, håller ni henne kopplad tills staketet är uppe?" Nej, ja, alltså... nej det kommer vi inte göra men vi får helt enkelt vara mer uppmärksamma, sa morsan. Grannen gav sig ändå inte o morsan lackade till o undrade om hon kunde garantera att katterna inte skulle springa på vår tomt.
Det tyckte grannen var en helt annan sak. Katter får ju röra sig som de vill. Men här håller de andra hundägarna sina hundar kopplade. Nu började det nästan ryka ur morsans öron. Men hon svarade lugnt att jag också är kopplad när de är ute o rastar mig.
Bortsett från den tjuriga grannen är det hur soft som helst här. Morsan och jag har varit ute och sprungit på morgnarna och på kvällarna har vi spårat. Soligt och varmt har vi haft det så igår fick jag till och med ta mig en simtur i sjön. Och idag kommer kusin Janne på besök.
Golfhund?
Jag var ute på golfrunda igår. Störtkul, jag till och med slet mig en gång och fångade en boll. Farsan blev lite sur o morsan bara garvade o sa att hon måste börja träna lite mer med mig. På vad då? Jag sprang ju jättefort och fick tag på bollen?
Fast en gång sprang jag så fort så jag sladdade förbi bollen, det kanske var det hon menade.
Kanondag i solen
Igår var vi på utställning morsan o jag. Kanoncupen i Hagatorp. Vi åkte tidigt. Så tidigt så jag inte riktigt trodde på det förrän morsan var halvvägs ut genom dörren. Kl 08.00 var vi på plats. Morsan fixade o trixade. Fram med brassestol, kylväska, kaffe o plädar.
Ibland satt vi o tittade på alla hundar, ibland fick jag sova i skuggan i bilen och ibland gick vi lite promenader i de fina spåren som fanns i precis intill. Morsan grämde sig lite över att hon inte tagit med sig löparkläder för då hade vi kunnat springa lite medan vi väntade på vår tur sa hon.
Eftersom det var en brukshundklubb fanns det en massa olika hinder att leka i så det gjorde vi också. Morsan rusade rakt mot en brant vägg. Nähä du, sa jag o tvärbromsade, det där är en vägg, den tänker jag inte springa in i.
Men morsan bara garvade o sa, jo kom igen nu det är ett A-hinder, det klarar du, så tog vi ny sats och jag sprang över.
Jag träffade många trevliga hundar, en tjej som hette Aztra var kul o leka med. Henne hade jag velat springa omkring med. Hon verkade lika busig som mig.
Så var det äntligen min tur. Morsan började fixa med min redan perfekta päls. Hon rufsar o fluffar o så avslutar hon med sin magicburk hon inhandlat hos hemlig tant. Hon verkade nöjd, vek ett sista hårstrå rätt innan hon överlämnade mig till min duktige handler Macke.
Det här var min andra utställning någonsin och morsan betonade att det var för att vi skulle träna. Men jag tycker inte det är så värst svårt att gå runt i en ring efter varandra. Jag går ju i koppel! Å Macke vet ju precis när vi ska gå och när vi ska stå stilla. Rätt var det var ropade morsan på mig o då satte jag lite extra fart för att komma dit.
Det var visst det vi skulle träna på. Att jag ska trava på fint hela tiden o om morsan ropar ska jag trava ännu fortare, inte försöka skutta dit.
Domaren, som var tysk, kom fram till morsan efteråt o sa att jag var jättefin och att jag var favoriten men att jag skulle travat hela tiden. Han betonade att jag var i fin form och att mina rörelser var utmärkta när jag travade på.
Sju tikar deltog i min klass. Jag blev tvåa med CK, och vann gjorde Cantania's Olly. Hon är efter Uschigårdens Dexter och Cantanias Indra och är en jättefin tik som travade på fint hela tiden.
På bilderna syns Cantania's Olly.
Ibland satt vi o tittade på alla hundar, ibland fick jag sova i skuggan i bilen och ibland gick vi lite promenader i de fina spåren som fanns i precis intill. Morsan grämde sig lite över att hon inte tagit med sig löparkläder för då hade vi kunnat springa lite medan vi väntade på vår tur sa hon.
Eftersom det var en brukshundklubb fanns det en massa olika hinder att leka i så det gjorde vi också. Morsan rusade rakt mot en brant vägg. Nähä du, sa jag o tvärbromsade, det där är en vägg, den tänker jag inte springa in i.
Men morsan bara garvade o sa, jo kom igen nu det är ett A-hinder, det klarar du, så tog vi ny sats och jag sprang över.
Jag träffade många trevliga hundar, en tjej som hette Aztra var kul o leka med. Henne hade jag velat springa omkring med. Hon verkade lika busig som mig.
Så var det äntligen min tur. Morsan började fixa med min redan perfekta päls. Hon rufsar o fluffar o så avslutar hon med sin magicburk hon inhandlat hos hemlig tant. Hon verkade nöjd, vek ett sista hårstrå rätt innan hon överlämnade mig till min duktige handler Macke.
Det här var min andra utställning någonsin och morsan betonade att det var för att vi skulle träna. Men jag tycker inte det är så värst svårt att gå runt i en ring efter varandra. Jag går ju i koppel! Å Macke vet ju precis när vi ska gå och när vi ska stå stilla. Rätt var det var ropade morsan på mig o då satte jag lite extra fart för att komma dit.
Det var visst det vi skulle träna på. Att jag ska trava på fint hela tiden o om morsan ropar ska jag trava ännu fortare, inte försöka skutta dit.
Domaren, som var tysk, kom fram till morsan efteråt o sa att jag var jättefin och att jag var favoriten men att jag skulle travat hela tiden. Han betonade att jag var i fin form och att mina rörelser var utmärkta när jag travade på.
Sju tikar deltog i min klass. Jag blev tvåa med CK, och vann gjorde Cantania's Olly. Hon är efter Uschigårdens Dexter och Cantanias Indra och är en jättefin tik som travade på fint hela tiden.
På bilderna syns Cantania's Olly.
Tv-stund
Ville du nåt? Nä bra, för jag kollar på tv här...
En eftermiddag på Kungsholmen
Rätt vaccinerad
Sådär ja, nu är jag rätt vaccinerad också. Morsan laddar inför söndag. Jag vilar mig i form.
Här är han
Min vän Janne. Den lille odågan. Sjukt kul kille. Och vansinnigt tröttande, men ändå alldeles underbar.
Godmorgon!
Min tass har läkt sen sist. Till och med pälsen är tillbaka. Veckan som gått har jag lekt med Janne varje dag. Kommer mer bilder på det sedan. Det är bra o hänga med Janne. Han får skulden för allt. För han hörs hela tiden och biter på barnen. Mitt i allt tumult är det bara för mig att smyga fram, ingen märker nåt.
Livet i en storstad
Ja, nu ska jag sätta mig här och bajsa. Jag vet att vaktmästaren på skolan sa till husse när vi gick här att det finns folk som sitter här på gräsmattan och äter sin lunch, så nu bajsar jag här. Lite löst är det också så när husse ska plocka upp det smetar han mest ut det. Och sen plockade han upp innan jag var riktigt klar, så nu har han ingen mer påse. Och det tycker jag att alla ska hinna se, innan jag är klar. Att jag faktiskt bajsar här. Ser alla det nu?
Tänker inte ha nån tratt
Som hund ska man visst utstå mycket. Jag har blivit sövd och opererad. Som om inte det var nog har jag fått en stor plastkrage. Morsan kallar det för tratt. Den ska jag tydligen ha om halsen.
Ska jag inte alls. Jag kan inte se åt nåt håll, man går emot precis allting och synfältet är klart begränsat. Första natten med tratten satt jag och sov. Rörde mig inte ur fläcken.
Ska jag inte alls. Jag kan inte se åt nåt håll, man går emot precis allting och synfältet är klart begränsat. Första natten med tratten satt jag och sov. Rörde mig inte ur fläcken.
Tidig morgonträning
Idag gick morsan upp tidigt och innan jobbet var vi ute och sprang i 40 minuter. Mer sånt! Det gillar jag. Och igår kväll var vi också ute o sprang. Träffade på en massa trevliga hundar, det är alltid kul. Som tur va vad det tikar, annars hade de inte fått komma fram sa morsan.
Morsan tittar på gamla foton och blir nostalgisk.
Morsan tittar på gamla foton och blir nostalgisk.