My name is Mel D

Morgonpromenaden är det roligaste som finns här i stan! Massor av människor som småspringer i full fart. Ibland hakar jag på någon o liksom hänger med några meter. En del fattar galoppen o tar ett skutt åt sidan för att jag ska följa efter.

Fast morsan säger att de gör så för att de blir rädda o att jag inte får göra så. Att jag skräms då. Hallå!? Jag? Det är väl ingen som blir rädd för mig.

När farsan kommer hem på dagen vill han sova. Det vill inte jag. Han gnäller på morsan o säger att han inte får sova. "Hon biter mig i fötterna o slickar mig i ansiktet o så boxas hon" säger han när han ringer till morsan.

Det gör jag. Han är som Kronblom. Jag slåss med tassarna. Det brukar sätta fart på honom.

Min fantastiska mamma (inte att förväxla med morsan) har vunnit skönhetstävling i helgen. Jag har världens snyggaste mamma.

Tappade tejpbiten idag på morgonen. Öronen har stått perfekt ever since. Så det så.

Kan nån säga vad det är för fel på att dricka vattnet ut toastolen? Det är väl lika rent som nåt annat?

Morsan är så känslig.

Det är som sagt mycket golf här nu. Å så lite löpträning på det.

Igår var jag med morsan på golfbanan. Bara hon o jag. Hur tänkte hon då?

Första o andra hålet gick ju bra men sen tröttnade jag helt - skulle det där vara nåt för hundar? Först gjorde jag ett skutt efter bollen men när jag inte fick fatt i den tog jag en av klubborna istället.

Men morsan är envis optimist. Jag lät henne hållas. Hon sprang som en skållad råtta, slog sitt slag, fångade upp mig, sprang vidare, band upp mig på nytt i närmsta träd (vilket oftast var en bra bit bort) o fortsatte slå.

Hon måste ha brännt hur mycket kalorier som helst. Men jag tyckte det var lite underhållande ändå. Inte minst o se hennes utbrott när det inte gick som hon ville.

Men efter golfrundan blev det löpning. Å jag måste nog medge att idag känns det i hela kroppen.

Morsan sa att det var sista gången hon tog med sig mig. Själv i alla fall. Men sen tröstade hon sig med att det var nyttig träning för mig o att jag snart har lärt mig att sitta kvar utan att bindas.

Morsan försöker vänja mig av med att inte ligga i soffan. Men va tusan, det tänker jag verkligen inte sluta med. Varför skulle jag det? Dumheter.

Vi tränar på som vanligt. Det verkar vara fokus på kontakt och kamp just nu. Förutom springandet då. Som jag för övrigt blivit lika beroende av som hon.

Igår var det dessutom premiär. Jag var med på mitt livs första golfrunda. Jag gick ut hårt. Tyckte det var väldigt kul. När vi gick vill säga. Även om jag inte kunde fatta varför morsan envisades med att gå (istället för o springa menar jag). Det fanns massor av små sjöar att bada i men det fick man visst inte göra. Jag lyckades nästan få med morsan på ett dopp.

Farsans polare sa att hundar brukar vara sådär första hälften av rundan o andra hälften brukar hussarna o mattarna få släpa med sig hundarna. Hade jag kunnat fnysa hade jag gjort det.

Men summan av det hela var att det var roligt. De får mitt godkännande. Jag kan absolut tänka mig att vara en golfhund.

Häromdagen var vi ute o åkte tunnelbana igen. Jädrans vad spännande det är. Det är så många människor o hälsa på. Jag försöker heja på så många jag kan men en del verkar inte ens vilja titta på mig.

Nä, nu ska jag ut o gå lite. Hörs.

Morsan är så jäkla nojjig.

Akta, akta där, skriker hon. Morsan målar i köket. Då får man visst inte gå nära väggarna.  Lika bra o ligga o sova.

Jaha, säger hon ska du ligga där? I soffan på kuddarna?

Ja, säger jag, det ska jag, precis här på kuddarna.

Då ser hon lite uppgiven ut o sen pillar hon mig lite örat medan hon mumlar; upp med örat nu, du kan väl hålla upp sista toppen oxå.

Det ska till mina eminenta breeders för att få bli snygg. De har koll. Har fixat till mitt öra. Lottie är grym, hon fattar precis. Men morsan är lat, orkar inte ens försöka. Nu känner jag mig läcker. Riktigt tjusig.

Ge mig en vecka. Eller två. Sen kommer jag rocka fett.

Vi vilar oss i form, morsan o jag.

Morsan har varit hängig o det tycker jag varit rätt skönt. Det är visserligen roligare när vi springer men att hitta morsan i soffan är rätt lyxigt. Gäller o passa på. Så det gör jag. Jag softar lite med morsan.

Vaddå? Jag har inte gjort nå't. Det har jag inte.

De där bitarna? Jaaa... det kanske var jag. Jag kommer faktiskt inte ihåg. Är det så viktigt vem det var?

Ska du in i badrummet nu? Då följer jag med. Hm, vad har du här... just det, precis en sån var det jag skulle ha, flytta på dig så jag kommer förbi o fram.

Vad hände? Vad var det du tappade, flytta på dig, jag måste kolla, akta då, får se, jag kan ta upp det där. Om du bara flyttar på dig...

Vad händer om jag slickar lite på dina tår, flyttar du på dig då? Inte? Men om jag biter lite då? Eller om jag biter hårt... Sådär ja, nu blev det fart på dig. Nej, men vänta, du ska inte putta ut mig från badrummet. Hörru! Öppna dörren!

Nähä. A då kan du stanna där inne. Jag lägger mig här utanför. Hör du det? Jag ligger här nu så du kan inte öppna dörren. Där kan du va.

Farsan säger att jag ska ge upp o sluta försöka fånga alla fåglar o kaniner. Att jag aldrig kommer få tag på dem ändå.

Mmm, men om du släpper mig så kanske jag kan lyckas. Idiot.

Wow! Idag har Zeb varit här. Han är toppen. Jag får inte nog av den killen. Han är så mysig. Mörk o ståtlig. Morsan glömde o ta kort på honom nu igen. Han är så fin o snäll. Labradoren Zeb

Han verkar inte riktigt lika förtjust tillbaka. Än. Men det kommer. Lite intresserad är han nog allt ändå.

Det tränas mycket här nu. Så mycket så jag inte hinner med så mycket annat. Jag har inte riktig fattat än, men det verkar som att det är bra om jag liksom kollar på morsan. Då verkar hon nöjd.

Å när jag drar i något. Men bara i det morsan vill. Inte i den lilla människans flätade hår. Det är inte bra. Inte alls.

Den lilla människan har flätat sitt hår för min skull. Bara för att jag ska ha nåt o dra i. Morsan säger att det inte är så. Vi tycker helt enkelt lite olika.

De små liven är hemma igen. Det är underbart, de dyrkar mig. Vad jag än gör så skriker de av förtjusning. De tycker att jag är charmig. Morsan är inte lika förtjust. Ok, jag blir lite uppspelt o lite spexig. Men vaddå?

Morsan blev tossig häromkvällen. Jag busade med småmänniskorna. Morsan stod o vek tvätt i tvättstugan. Som vanligt när vi leker blir jag väldigt kissinödig. Men vad tusan, vi hade ju precis varit ute så det skulle väl vara synd o störa morsan igen. Jag satte mig i hallen under trappan.

Jag han knappt få ner ändan förrän morsan kom farande. Lagom till hon var nästan ända framme hos mig flög hon upp i luften, dunsade ner i golvet o avslutade med att landa i väggen.

Ooops, jag hade visst skvätt lite på vägen...

Låt mig klargöra några saker en gång för alla. Den sista tiden har det varit lite tjafs, det tycker jag är onödigt.

För det första, så behöver du inte se så sur ut som du gjorde idag på morgonen när jag kissade inne. Se det lite positivt istället, jag hade ju hållt mig hela natten.

Alla lösa saker som finns här i huset (med lösa menas allt som inte sitter fastskruvat i en vägg) är mina. Jag vore tacksam om du härmed slutar ta ifrån mig mina skor, kuddar, glasögon, toapappersrullar, nallar, dockor, böcker ja du vet själv, sånt som är mitt om jag vill ha det.

Allt som jag tar med mig till min bädd är mitt. Basta. Även om det råkat sitta fastskruvat i något. Har jag väl lyckats få med mig det till bädden är det fridlyst. Även soffan räknas som min bädd.

Och sist men inte minst. Sängen är min. Om du ligger still och inte tar ifrån mig mina saker får du ligga där också.

Så här skriver morsan i sin blogg om mig:

"Ingen verkar kunna motstå denna störtsköna dam. Hon styr stolt sina klumpiga tassar i egen riktning med ena örat käckt på svaj."

Det tycker jag låter fint.

I helgen har det varit fullt hus hemma. Två hundar, två små människor o två stora människor. Igår kväll var det bara morsan o jag kvar. Ganska skönt faktiskt.

Somnade fullständigt utmattad i badrummet igår kväll. Tror det var löpturen som tog musten ur mig. Mitt i natten började jag sakna morsan o gick in till sovrummet. Jag blev skitglad när jag såg henne ligga i sängen o kastade mig upp till henne o la mig raklång på hennes plats.

På morgonen idag var jag lika trött. Sov tills morsan gick upp. Så fort vi varit ute gick jag upp o la mig igen i sängen o sov.

Morsan tycker att jag är konstig som går i badkaret o lägger mig ibland. Idag gjorde jag det när morsan satt i o duschade. Hon säger att hundar inte brukar vilja gå i ett badkar. Särskilt inte omdet innebär att man måste kravla sig i. Jag förstår inte vad som är konstigt med det. Jag badar ju alltid. Spelar väl ingen roll om det är en Jacuzzi?

Dagsform: Mycket god
Vikt: 25 kg
Löpning: 1 1/2 timme
Örat: Stod upp hela löpturen igår
Bus: För lite. Morsan envisas med att sätta mig hundgården o när vi sprungit är jag för trött.