My name is Mel D

Legat ensam idag på förmiddagen. Inga problem, sover som en stock. Morsan kom vid halv tolv o sen kom farsan. Nu ligger vi o softar tills morsan kommer tillbaka igen.

Träffade Mira igår. Kul o vara tillbaks i stan bland polarna. Hon är attans snabb den där Mira. Tar tag i hennes svans när jag inte kommer ikapp henne. Det är lugnt hon gillar mig, så det gör inget. När jag inte orkar jaga längre håller jag henne i halsbandet så hon inte kan springa iväg.

Vi var o matade katterna igår. Fattar inte varför, de är lika tjocka som jag är snygg. Jag smet in o käkade upp maten så fort de lagt upp den.

Fasen vad jag växer förresten. Här i stan kan jag springa in under ett podie i vardagsrummet, där brukar jag lägga såna där saker som jag vill ha för mig själv.  Som idag, då fick jag tag på farsans mobbe, när han fick syn på den i min mun svängde jag snabbt undan med huvudet o ner under podiet. Jag höll på att knappt komma ut därifrån, har helt klart blivit lite större.

Nu är jag tillbaka igen. Magen är i lag igen. Aptiten är tillbaks. Ja, egentligen var den tillbaka igår men då fick jag inte så mycket mat. Nu känner jag mig i toppform för nya upptåg.

                                                                                                                                 

Befinner mig just nu i storstaden igen. Här är fantastiskt. Igår tog vi sovmorgon morsan o jag. Hon jobbar hemifrån. Skönt. Inte för att jag har problem med att vara själv här, tycker faktiskt det är helt ok. Men det var skönt att sova länge. Själva. Farsan drog tidigt o då blir det mer plats i sängen. Då kan jag sova hur länge som helst.

 

Jag hoppas hon fattar det. För hemma i huset, när jag inte får ligga i sängen, då kissar jag stup i kvarten o går upp tidigt. Hon borde ju inse sambandet - sova i sängen - sova länge. Sova i bädden - mindre sömn för henne.

 

Häromkvällen blev morsan riktigt irriterad på mig. Vi var ute på sista kisserundan o när vi var klara tyckte hon att det var dags att gå in. Det tyckte inte jag. Jag ville skoja med henne lite. Så jag tittade på henne lite lurigt o sen gick jag iväg lite galant utmed grannens staket. Så där lite lagom nonchalant för att hon skulle följa efter. Det gjorde hon. När hon var nästan ikapp tog jag ett skutt in på deras fina gräsmatta.

 

Hon var inte alls med på noterna. Jag tror hon blir lite stressad av att jag börjat gå in på granntomterna för att poopa. Så hon bara blängde surt och gick rakt fram o lyfte upp mig. Hon bar mig hela vägen tillbaka o satte mig i hundgården.

 

Ha ha, som att hon skulle kunna lämna mig där! Hon sa nåt om det, nu får det vara nog, du får sova i hundgården. Hon är så blödig lilla morsan. 20 minuter tror jag hon lät mig ligga där. Max. Sen hämtade hon in mig.

Det kanske inte vore nån dum idé. Jag skulle garanterat bli den första schäfern som skriver barnböcker. Å historier har jag så det räcker.

Jag har haft lite dålig mage några dagar, så jag har inte riktigt hunnit med lika mycket bus som jag hade planerat. Men jag har haft det bra ändå. I torsdags var jag ute o sprang en långrunda med morsan. Riktigt härligt var det. Sen kom det en hund på besök. Sanslöst kul typ.

De små människorna i huset hade några andra små människor på besök, de skulle sova över. Jag tycker det är kul med små människor, de tröttnar liksom aldrig på en vad man än hittar på. Men den ena människan ville åka hem mitt i natten. Det hade jag inte fattat. Så jag låg i godan ro under matbordet i vardagsrummet. Jag var nöjd över att alla var uppe så sent och ville umgås lite.

Plötsligt hörde jag en främmande röst i hallen. Jag hade aldrig hört den innan, och det värsta var att det var en man. Jag plockade fram mitt grövsta morr ackompanjerat av lite skall innan jag reste på mig o gick med hotfull stil ut i hallen.

Det verkade som om jag var den enda som tyckte att främllingen skulle skrämmas iväg så jag gick fram o gav honom en puss istället.

Jag måste erkänna att jag kände mig en aning triumferande häromdagen. Jag trodde definitivt att jag hade morsan som i en liten ask. Men igår verkade det som att  mina bus slog tillbaka till mig själv. 

Det hela började på eftermiddagen, morsan satt i brassestolen o pratade i mobben o jag badade o dök i den lilla dammen på baksidan. Det var sjukt roligt.  Efter en stunds plaskande var det dags att rusa upp och runt lite, sådär som man alltid gör när man badat. Så efter ett varv på altanen tog jag sats mot uterummet som leder in i vardagsrummet. Jag tänkte att nu ska det blli gott o hoppa upp i soffan o gosa lite. Det tog tvärstopp. Jag menar verkligen tvärtstopp.

Morsan hade tydligen räknat ut att jag skulle rusa in efter min badstund så hon hade dragit igen skjutdörrarna. Det syns inte, de är som fönster. Är inte det förbjudet? Hundmisshandel? Nån som reagerar? Jag hade faktiskt kunnat bryta nosen!

Som inte det var nog fick hon för sig o hämta den där stora hunden o då skulle minsann hon få vara inne. Da?! Ja, ja ok då, det kan hon väl få, men hon ska ge tusan i mig. Nä, då blir jag utslängd i uterummet. Det tyckte morsan var smart. För där är såna där öppna fönsterdörrar så att jag ser in till dem. Och inget att bita i, verkade hon tänka.

Nä, men det fanns något o fastna i! Några förjordade draperier eller persienner eller vad det nu är - de fastnade jag i. Jag rev ner skiten (fastna o fastna, det kanske jag inte gjorde, men om jag hade fastnat hade jag varit tvungen o dra ner dem så då gjorde jag det innan jag gjorde mig illa).

Ja o sen när vi skulle sova satte hon mig bakom galler. Hon muttrade nåt om att jag bara biter i allt så fort jag vaknar o att hon ville sova. Hon verkade strunta i att det faktiskt inte går att stänga in mig nånstans. Jag tar mig ut! Hur enkelt som helst. Hon bara satt där o puttade ner mig varje gång jag hoppade upp.

Å idag på morgonen satte hon mig i hundgården det första hon gjorde. Nä, jag måste verkligen jobba lite på min charmoffensiv. Jag blev galet glad när jag fick komma in igen. Studsade upp i soffan o råkelade med de små människorna i huset.

Jag äter inte så bra, säger morsan. Men det är för att hon ställer fram blöt mat. Det är roligare att stjäla mat. Som igår. Då smög jag ner i källaren när morsan bytte om till löparkläderna. Där nere står nämligen en stor säck med mat. Den maten är inte fin nog, säger de men jag tycker den är godast. Mera Dog tror jag den heter. Struntsamma. Jag knuffade omkull den i alla fall o sen la jag mig bekvämt ovanpå den o åt. När morsan hittade mig deppade hon över att hon inte tog en bild innan hon flyttade på mig för jag såg ut som en padda sa hon med alla benen hängandes på varsin sida om säcken.

Ha ha. De gick på det. De trodde jag var soft o cool. Icke. Jag är ett monster. Jag har lurat dem i snart två veckor o de har gått på det så hårt. Morsan tog ut mig på en löptur ikväll. Hon trodde skulle trötta ut mig. Tji fick hon. Jag fick bara ny energi. Sov visserligen en liten stund efter men det måste man ju göra.

Här kan du läsa om hur jag har det. Hur dags jag går upp på morgonen (eller helst inte går upp) hur många gånger jag vägrar gå upp eller ner för trappan eller om när jag lever storstadsliv o går o lunchar. Jag är en Schäfer som naturligtvis gärna lägger mig raklång i närmsta vattenpöl men jag är även en hund med klass o stil.