My name is Mel D

Veterinärbesök och dålig mage har präglat mina senaste veckor. Noll och inget bus. Har varken orkat eller känt för det. Morsan envisas med att bara ge mig fil och ris. Hur ska man orka busa då?

Men hos veterinären var jag mig inte riktigt lik. Hade inte käkat nåt på över ett dygn. Jag kände mig helt enkelt lite grinig. Å stup ikvarten kom det fram gamla gubbar som hukade sig över mig o pratade med gurglig röst.

Jag blev förbannad. Skällde o morrade på dem. Till och med veterinären fick sig en skopa när han kom in. Fan, låt mig vara, tänkte jag. Jag störde ingen satt lugnt o väntade på min tur.

Men veterinären var en trevlig prick visade det sig, så när det äntlilgen blev min tur överröste jag honom med pussar. han upprepade gång på gång till morsan vilken otroligt trevlig hund jag var.

-Ja, svarade morsan det brukar hon vara, men just nu verkar hon lite spökig.

- Nej, det är klart sa veterinären, hon har säkert lågt blodsocker och är inte rikitgt på humör.

Men nu har min mage varit lugn i flera dagar. Och jag fick honung så fort vi kom hem o mediciner, så nu känner jag mig riktigt pigg. Dags för nya öden o äventyr!