Orolig farsa
Farsan är orolig. Han tror att jag är sur på honom. Han ringer morsan o frågar om jag är sur. Farsan tycker synd om mig o säger till morsan att jag nog är ledsen för att han klämde min svans.
-Nej då, säger morsan, det är ingen fara. Hon är bara trött. Å så är det ju väldigt varmt.
-Ja, men hon bara ligger där. Hon verkar deppig när inte du är här. Hon kanske har ont i sin svans?
-Honey, det är ingen fara, hon är bara trött. Och varm.
-Jag tror inte hon vill vara med mig. Hon tycker jag är dum för att jag klämde hennes svans.
-Älskling, hon har glömt det för länge sedan. Har ni varit ute?
-Ja, men då bara la hon sig ner. Hon tycker inte om mig längre.
-Ta du o åk en sväng så blir hon nog piggare.
Ja, så nu är vi ute o åker farsan o jag.
-Nej då, säger morsan, det är ingen fara. Hon är bara trött. Å så är det ju väldigt varmt.
-Ja, men hon bara ligger där. Hon verkar deppig när inte du är här. Hon kanske har ont i sin svans?
-Honey, det är ingen fara, hon är bara trött. Och varm.
-Jag tror inte hon vill vara med mig. Hon tycker jag är dum för att jag klämde hennes svans.
-Älskling, hon har glömt det för länge sedan. Har ni varit ute?
-Ja, men då bara la hon sig ner. Hon tycker inte om mig längre.
-Ta du o åk en sväng så blir hon nog piggare.
Ja, så nu är vi ute o åker farsan o jag.
Kommentarer
Trackback
