Morsan ville sova
Jag har kommit på att vill man jäklas med morsan med livet som insats då ska man störa henne när hon sover.
Igår var hon visst ordentligt trött lilla morsan. Sa åt de små människorna att de fick vara tysta o försöka sova för det skulle hon göra. Å att dörren till deras rum skulle vara stängd så att inte jag kunde komma in dit.
Morsan o jag gick upp o la oss o det stämde hon var trött. Hon höll i en bok som hon sen la över näsan. Jag hade verkligen ingen lust att sova. Jag låg kvar en stund tills jag var säker på att hon sov. Sen smet jag ner för trapporna till de små människorna.
De öppnade så fort jag kom ner. Jag tycker det är så härligt därne. Hoppar upp o ner i deras sängar o sen finns det massvis med grejer överallt att tugga på.
Till slut tröttnade till och med de små o ville att jag skulle upp till morsan o sova. De följde med mig upp men då kom jag på att jag var törstig så jag gick ut i köket o drack o när jag gör det kan jag bara inte låta bli att vispa runt skålen lite o bada i den på samma gång.
Morsan vaknade förstås av vattenskålens skrapande ljud o kom dundrande nerför trappan. Nu hade jag ju hållt igång lite mer än vad jag brukar så där sent så nu behövde jag kissa oxå. Morsan tog fram kopplet o de små människorna tittade förskräckt på henne när hon satte fötterna i gummistövlarna.
-Men mamma, du har ju inga kläder på dig, du kan väl inte gå ut så där?
Jodå, det kunde hon, hon slet tag i en jacka å så gick vi ut.
Efter det låg jag hos morsan i sängen o gnagde på ben som jag tappade ner i golvet ungefär var tredje minut. Sen glodde jag bara på benet tills morsan plockade upp det. Hon låg ändå och läste.
Men sen somnade vi till slut. Det var bara det att det var så himla varmt. När farsan är hemma sover vi med balkongdörren öppen men det vågar inte morsan när hon sover själv. Så runt femsnåret ville jag ner i köket o dricka. Jag traskade ner o då kom hon efter på en gång o stod i dörröppningen o kollade mig.
När jag var klar med mitt drickande gick jag mot henne men så kom jag på att jag kan gå ner till de små människorna igen. Då blev hon rejält grinig, lilla morsan. Tog tag i mig o bar mig uppför trapporna medan hon muttrade,
-Nä du lilla vän du ska ingenstans, nu sover du annars blir det hundgården, capiche?
Då la vi oss i sängen o jag fjäskade lite för henne o pussade på henne å så somnade vi om igen.
Igår var hon visst ordentligt trött lilla morsan. Sa åt de små människorna att de fick vara tysta o försöka sova för det skulle hon göra. Å att dörren till deras rum skulle vara stängd så att inte jag kunde komma in dit.
Morsan o jag gick upp o la oss o det stämde hon var trött. Hon höll i en bok som hon sen la över näsan. Jag hade verkligen ingen lust att sova. Jag låg kvar en stund tills jag var säker på att hon sov. Sen smet jag ner för trapporna till de små människorna.
De öppnade så fort jag kom ner. Jag tycker det är så härligt därne. Hoppar upp o ner i deras sängar o sen finns det massvis med grejer överallt att tugga på.
Till slut tröttnade till och med de små o ville att jag skulle upp till morsan o sova. De följde med mig upp men då kom jag på att jag var törstig så jag gick ut i köket o drack o när jag gör det kan jag bara inte låta bli att vispa runt skålen lite o bada i den på samma gång.
Morsan vaknade förstås av vattenskålens skrapande ljud o kom dundrande nerför trappan. Nu hade jag ju hållt igång lite mer än vad jag brukar så där sent så nu behövde jag kissa oxå. Morsan tog fram kopplet o de små människorna tittade förskräckt på henne när hon satte fötterna i gummistövlarna.
-Men mamma, du har ju inga kläder på dig, du kan väl inte gå ut så där?
Jodå, det kunde hon, hon slet tag i en jacka å så gick vi ut.
Efter det låg jag hos morsan i sängen o gnagde på ben som jag tappade ner i golvet ungefär var tredje minut. Sen glodde jag bara på benet tills morsan plockade upp det. Hon låg ändå och läste.
Men sen somnade vi till slut. Det var bara det att det var så himla varmt. När farsan är hemma sover vi med balkongdörren öppen men det vågar inte morsan när hon sover själv. Så runt femsnåret ville jag ner i köket o dricka. Jag traskade ner o då kom hon efter på en gång o stod i dörröppningen o kollade mig.
När jag var klar med mitt drickande gick jag mot henne men så kom jag på att jag kan gå ner till de små människorna igen. Då blev hon rejält grinig, lilla morsan. Tog tag i mig o bar mig uppför trapporna medan hon muttrade,
-Nä du lilla vän du ska ingenstans, nu sover du annars blir det hundgården, capiche?
Då la vi oss i sängen o jag fjäskade lite för henne o pussade på henne å så somnade vi om igen.
Kommentarer
Trackback
