My name is Mel D

Idag gick morsan upp tidigt och innan jobbet var vi ute och sprang i 40 minuter. Mer sånt! Det gillar jag. Och igår kväll var vi också ute o sprang. Träffade på en massa trevliga hundar, det är alltid kul. Som tur va vad det tikar, annars hade de inte fått komma fram sa morsan.

Morsan tittar på gamla foton och blir nostalgisk.

Morsan o farsan satte mig i hundgården hos uppfödarna i lördgas. Jag blev väldigt besviken på dem. Visst har jag det bra där, men jag vill väl oxå vara med hos kusin Janne.

"Nej, det går inte, sa de, du löper. Du får vara här, det är bara en natt, det går fort."

Lätt för dem o säga. Jaja, det gick ganska snabbt. Och när de behagade dyka upp på söndagen gick vi en långpromenad. Sen åkte morsan o köpte korv o la ett spår.

Alla följde med ut o tittade när jag gick mitt spår. De blev jätteimponerade o morsan tyckte att jag var grym. Hon sa att jag tog vinkeln klockrent.

Sen gick morsan en promenad med mig igen innan jag o farsan åkte tillbaka till upp till Stockholm. Å i natt fick jag sova i sängen med farsan fast jag löpte. Det är det bästa jag vet. Jag har pussat på pappa hela natten. Han tyckte det var lite jobbigt till slut, sa att jag lät för mycket, att jag smaskade o rörde på mig mycket.

På morgonen var vi ute tidigt. Kl 05.00 för att vara exakt. Alldeles för tidigt för min smak. Farsan blev irriterad för att jag inte gjorde tvåan. Men hallå? Så dags? Näe, det går inte det.

Jag löper. Och känner mig väldigt... lugn. Och kelsjuk. Tror jag. Vill mest bara gosa hela tiden.

Det började med en extremt lång sovmorgon. Det var skönt o jag unnade morsan det. Men sen när hon sitter med sin kaffekopp framför datorn - då blir jag en aning rastlös.

Och sen när hon väl börjar röra på sig o ta på sig löparoutfiten, och vi går ut genom dörren, så ska hon in i tvättstugan!

Men det gick snabbt o sen var vi på väg. Det lönade sig att vänta. En 50 minuters löparrunda i solen blev resultatet o det hade jag inget emot.

Morsan har lovat att det blir en spårrunda i eftermiddag efter att vi tagit hand om sista tvätten. Vi får se hur det blir med det men i så fall blir jag väldigt nöjd.

Hon viftar gärna med kameran lilla morsan. Men nån mästerfotograf är hon inte. Det är en sak som är säker.

För det mesta får hon inte ens med mig på bilden och får hon det så blundar jag eller så är jag i ena hörnet. Hur svårt kan det va?

Morsan tjatar om sin gamla hund. Hon var sååå fin, säger hon. Och så go. Fast hon säger att jag är lika go o att jag påminner om henne. Det kanske jag gör. Fast jag är finare. Tycker jag.

Jag ligger helt utmattad. I helgen har vi bott hos kusin Janne. Det finns inte en sekund vi tar det lugnt. Och skulle det vara så att Janne inte orkar så jagar jag katter istället. Jag har till och med jagat rådjur i helgen. Morsan gillar det förstås inte men hon har å andra sidan inte mycket att sätta emot om man säger så.

Skönt o vara hemma igen. Jag har fått en ny bil att åka i. Gott om plats är det oxå så morsan har lovat att sätta i en bur.

Och så har vi träffat uppfödarna i helgen. Och brorsan. Kul med nån som kan springa ordentligt.